Hur ska avtalet se ut?

Ett samverkansavtal ska kunna hålla över tid för alla parter. Ni behöver därför tydliggöra hur avtalet partsgemensamt ska vårdas, hållas levande och känt i hela organisationen. Men även ta höjd för hur det ska hanteras om någon part vill säga upp avtalet.

I detta steg kommer ni

  • Komma överens om arbetsprocess och identifiera vilka som har mandat att teckna avtalet
  • Klargöra avtalsformalian
  • Tydliggöra hur avtalet ska fungera i vardagen

Tänk på

Ta reda på vem som har mandat att teckna avtal

I arbetsprocessen fram till ett avtal behöver parterna komma överens om vilka som ska vara delaktiga i det praktiska skrivandet. Det är samtidigt viktigt att hitta arbetsformer för att hålla samtliga informerade och förankrade. Initialt behöver därför parterna identifiera vem eller vilka som har mandat att underteckna avtalet.

De här har mandat att teckna lokala samverkansavtal

Facklig organisation

Mandat att teckna lokalt samverkansavtal

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Lokal ombudsman (avdelning på länsnivå)

Vision

Lokalavdelning (förutsätter skriftlig fullmakt)

Akademikerförbundet SSR

Central ombudsman

Ledarna

Lokal företrädare

Vårdförbundet

Avdelning

Sveriges läkarförbund

Lokal läkarförening (region)

Sveriges Lärare

Lokalförening

Sveriges Skolledarförbund

Lokalavdelning

Akademikeralliansens anslutna riksorganisationer

Olika för olika förbund. Fråga varje riksorganisation.

Klargör avtalsformalian

Det färdiga avtalet ska vara ett kollektivavtal. Ni behöver därför klargöra avtalsformalian. Kopplar ni bilagor till avtalet är det viktigt att tydliggöra vad som ingår i kollektivavtalet och vad som är kopplat till avtalet men inte har kollektivavtalsstatus. Annars uppstår lätt otydlighet om vad som är kollektivavtal, tillämpningsanvisningar eller vad som kan förändras genom ett politiskt beslut.

Samverkansavtalet omhändertar 11 och 19 §§ MBL samt samverkan enligt 6 kap. AML. Även 14 och 38 §§ MBL kan omhändertas i det lokala samverkansavtalet om det har delegerats till lokal facklig företrädare av respektive organisation.

Tydliggör hur avtalet ska fungera i vardagen

I tillämpningsanvisningarna beskriver ni hur avtalet ska fungera i vardagen.

  • hur berörda kontinuerligt ska hållas informerade om verksamhetens och arbetsplatsens utveckling
  • hur ni i samverkan ska hantera både medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML) vid förändringar i verksamheten
  • hur samverkan ska vara transparent och begriplig via minnesanteckningar på APT och protokoll i samverkansgrupper
  • hur information och återkoppling ska ske inom och mellan de olika nivåerna i samverkansstrukturen

Tillämpningsanvisningarna kan också beskriva hur andra frågor ska hanteras som exempelvis verksamhetsutveckling, budgetprocess, kompetensutveckling, hälsa, arbetsmiljö, företagshälsovård, rehabilitering/arbetsanpassning, jämställdhet, mångfald, diskriminering och arbetsorganisation. Ni behöver även tydliggöra att individfrågor inte hanteras inom ramen för samverkan. Andra lagar och avtal som är av betydelse kan hänvisas till tillämpningsanvisningarna, men de ska inte ingå i samverkansavtalet.

Frågor att diskutera, skriva avtal och avtalsformalia

  • Är vi överens om innebörden i de begrepp vi använder?
  • Hur ska vi som parter omhänderta informations- och förhandlingsskyldigheten enligt 11, 14, 19 och 38 §§ i medbestämmandelagen (MBL)?
  • Hur ska vi som parter hantera den samverkan som regleras i 6 kapitlet arbetsmiljölagen (AML)?
  • Hur ska vi utforma avtalet så att anpassningar är möjliga till olika delar av organisationen?
  • Vilken struktur och form ska vi ha på våra möten så att vi kan vara transparenta och bidra till tillit? (gemensam dagordning, när kallelse och dagordning bör skickas ut, minnesanteckningar/protokoll, utrymme för dialog, information inför och återkoppling efter möten.)
  • Ska avtalet gälla tills vidare eller under en begränsad period?
  • Vilka villkor ska gälla vid uppsägning?

Frågor att diskutera, hur avtalet ska fungera

  • Vilka frågor ska vi behandla på arbetsplatsträffar (APT) respektive samverkansgrupp eller central samverkansgrupp?
  • När bör kallelser, dagordning och underlag skickas ut för att dialogen ska bli effektiv och meningsfull under mötena?
  • Hur ska vi koppla det systematiska arbetsmiljöarbetet till samverkanssystemet och organisationens styrning, till exempel verksamhetsplanering och budget?
  • Hur ska vi hantera skyddskommitténs uppgifter (som regleras i 6 kapitlet 9§ arbetsmiljölagen, AML) i samverkan?
  • Hur hanterar vi frågor i samverkan som rör:
    • årlig uppföljning av SAM?
    • företagshälsovård och upphandling?
    • handlingsplaner enligt 3 kap. 2a § (AML)?
    • planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation?
    • planering av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall?
    • upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön?
  • Hur kan arbetsgivaren säkerställa att det finns en samstämmighet mellan delegationsordning, fördelning av arbetsmiljöuppgifter och den samverkansnivå som frågor hanteras på i organisationen?
  • Hur möjliggör vi att alla medarbetare oavsett arbetstider eller anställning kan delta på APT-möten?
  • Hur ska vi partsgemensamt implementera, tillämpa, vårda och utvärdera avtalet?
  • Hur ska vi hantera situationen om en part säger upp avtalet?

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.