Dags att lätta på den administrativa bördan

Nyligen aviserade regeringen att de tillsätter ett ”förenklingsråd” för att minska regelbördan och administrativa kostnader för företag. Tänk om vi kunde se nåt liknande för kommuner och regioner.

I veckan presenterades vårpropositionen och vårändringsbudgeten. Den innehöll inga stora överraskningar, då regeringen redan presenterat det mesta på olika presskonferenser. Mycket av diskussionen har handlat om de 6 miljarder i riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården som ska kunna användas under 2024.

Det har bland annat sagts att ingen ska behöva sägas upp i vården. Det är oklart hur många av de varsel som lagts i regionerna som kommer att leda till uppsägningar. Det finns planer på att minska antalet anställda med cirka 5000 personer sammanlagt. Enligt vår statsitiksamling ”Personalen i Välfärden” var antalet anställda i regionerna över 65 år fler än 20 000. Det innebär att det skulle kunna gå ganska snabbt att minska antalet anställda enligt de planer som finns utan att behöva genomföra uppsägningar - om det inte gäller specifika yrkesgrupper. Trots att regionerna ska minska personalen kommer de alltså ändå att behöva anställda ganska många nya personer även kommande år för att inte tappa för mycket kompetens.

Statistik från omställningsfonden visar att 416 medarbetare i välfärden blivit uppsagda på grund av arbetsbrist det första kvartalet. De allra flesta av dessa har haft olika typer av administrativa tjänster eller arbetat i förskola och skola. Det märks en viss oro för att anställda i skolorna har tvingats sägas upp och till skolan lades 500 miljoner kronor i riktade bidrag. Enligt regeringen är anslaget riktat mot lärare, men kommunerna ska få använda resurserna brett. Till det pedagogiska området har också aviserats en förlängd satsning på fortbildning av lärare och förskolepersonal med 117 miljoner kronor från 2025 fram till 2027.

Den 12 juni kommer riksdagen att besluta om förslagen i vårändringsbudgeten. Du kan läsa mer om förslagen och hur de påverkar kommuner och regioner i vår fördjupning.

Sammanfattning av förslagen som berör kommuner och regioner för perioden 2024 till 2026

Varför har den administrativa bördan ökat?

Regeringen avser att tillsätta en effektivitetsdelegation för att stödja regionerna i genomförandet av strukturåtgärder. Delegationen ska inrättas av Kammarkollegiet som får 2 miljoner kronor till detta i år. Regeringen ska också utvärdera regionernas ekonomiska situation, med fokus på resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential. Det påpekas ofta att regioner och kommuner blivit alltmer ineffektiva och att den administrativa bördan ökat. Viss del är självklart administration som kommunerna och regionerna själva skapar. Men en stor del av den ökade administrationen kommer också till följd av den ökade statliga styrningen och nya regler från EU.

Statskontoret har under sex år följt utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner. Våren 2023 gjorde de också en andra fördjupande analys, som handlar om hur styrningen har utvecklats 2020–2023. I rapporten konstaterades att statens styrning är detaljerad, och blivit med omfattande sett till antalet styrsignaler som riktas mot kommunsektorn. Många gånger bygger styrningen på regeringsuppdrag till myndigheter om att ta fram riktlinjer och vägledningar. Dessutom har styrning från EU ökat komplexiteten i kommunsektorns verksamheter. EU ställer till exempel krav på kommuner och regioner att inrätta nya funktioner som de tidigare inte har haft.
2023 var sista året som Statskontoret gjorde denna typ av uppföljning.

Det är dags att ta tillvara på resultatet av uppföljningen och ändra styrningen för att minska den administrativa börda. Eller för att använda regeringens egna sätt att säga det: Varje extra timme som läggs på regelkrångel är en förlorad timme på att ägna sig åt kärnverksamhet.

SKR kommenterar vårändringsbudgeten