13 juni 2024 kl. 09.30-16.15
Jämlika livschanser för barn och unga, hur får vi till det?
Under en webbsänd heldag presenteras aktuell forskning, statistik samt några lärande exempel från kommuner som arbetar långsiktigt med social hållbarhet.
Innehåll
Barn och unga påverkas i stor utsträckning av de miljöer de växer upp i. Större skillnader i levnadsvillkor betyder också skillnader vad gäller hälsa, skolresultat och etablering på arbetsmarknaden. Kort sagt, för stora skillnader blir dyra för samhället.
Att följa dessa frågor och aktivt arbeta för jämlika och jämställda livsvillkor har blivit en allt viktigare, särskilt då den socioekonomiska segregationen har ökat i Sverige. Inte bara i storstäder utan också i små och mellanstora städer.
Målgrupp
Förtroendevalda, kommunledning, förvaltningschefer och enhetschefer.
Praktisk information
Detta är en livesändning som kommer att spelas in och finnas tillgänglig fram till och med 1 november 2024 för alla anmälda deltagare.
Program
09:30–09:35 Inledning
Karin Falck, handläggare SKR
09:35–10:00 Barn och ungas livschanser
Varför jämlika och jämställda livschanser är viktigt för kommuner och regioner.
Monica Sonde, Direktör/avdelningschef, Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad
Ulrika Pudas, utredare, SKR
10:00–10:30 Får vi vara med? Om ungas delaktighet i samhället
Från ett helikopterperspektivet på segregation och skillnader mellan människor i Sverige idag till hur unga flickor och pojkar i lokalsamhället blir delaktiga i samhället, eller inte.
Ali Abdelzadeh, universitetslektor och docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna tar oss med på en resa i dagens Sverige och de utmaningar vi står inför om vi ska kunna upprätthålla ett samhälle med hög tillit och ett engagemang i demokratin. Vad händer i ett samhälle där skillnaderna ökar?
10:30–10:40 Paus
10:40–11:05 Boendesegregationen och hur vi kan hålla koll på den
Boendesegregation innebär att människor med olika förutsättningar lever separerade från varandra i exempelvis olika bostadsområden. Det här kan leda till ojämlika livsvillkor, framförallt för barn och unga, som ofta tillbringar mer tid i de områden där de bor. Boverket har idag ett uppdrag att utveckla segregationsbarometern – ett verktyg för att kunna följa upp situationen lokalt.
Helene Bogren, Fil. Dr., expert social hållbarhet, Boverket
Magnus Jacobsson, enhetschef Bostadsenheten, Boverket
Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert, SKR
11:05–11:40 Datadriven områdesutveckling ur ett barn- och ungdomsperspektiv
Forskningsinstitutet RISE har tillsammans med Huddinge kommun genomfört en förstudie kring visualisering av områdesdata där det ska vara möjligt att över tid följa relevanta indikatorer i olika områden. Syftet är att kunna mäta, analysera och följa upp vad insatser leder till.
Parallellt drivs ett liknande samarbete med Haninge med fokus på att följa och visualisera risk- och skyddsfaktorer för ett mer systematiskt brottsförebyggande arbete.
Tomas Bokström, projektledare för Social & Health Impact Center (SHIC) på RISE
Joachim Heimersson, enhetschef Huddinge
Marcel Moritz, hållbarhetsstrateg Huddinge
Sara Bjurström, hållbarhetschef Haninge
11:40–12:40 Lunch
12:40–12:55 Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen - hur påverkar det barn och unga?
Socialtjänstens roll i samhällsplaneringen.
Charlotta Fondén, utredare, Socialstyrelsen
Ola Nordqvist, handläggare, SKR
12:55–13:20 Öppen förskola – för jobb, integration och för barnen
En satsning på öppna förskolan där utrikes födda föräldrar kan utveckla sin svenska, stärkas i sin föräldraroll och få information om förskolan.
Tillsammans med 16 kommuner runt om i landet har SKR nu inlett en satsning för att främja utrikes födda kvinnors etablering. Lokalt drivs arbetet av öppna förskolan och arbetsmarknadsenheten. Målsättningen är att stärka och utveckla kommunernas samverkan och arbetssätt för att nå utrikes födda kvinnor under föräldraledigheten och stötta deras väg till jobb.
Hanna Sällemark, utredare SKR
Maria Pilblad, utredare, SKR
13:20–13:30 Paus
13:30–14:20 Skolflytten i Trollhättan - modiga förändringar, vad hände sedan?
I ett försök att minska skolsegregationen avvecklade Trollhättan skolor i vissa områden. Eleverna anvisades istället till skolor med bättre förutsättningar. Uppföljningen visar nu att eleverna trivs i sina nya klasser och att antalet behöriga elever till gymnasiet har ökat. Man ser också att den sociala interaktionen mellan elever med olika bakgrund har ökat. Stort stöd för förändringen hos elever och lärare. Samtidigt behövs påfyllnad av kompetens.
Man stärkte även förskolan i socioekonomiskt svaga områden, något som tycks ha varit en av de viktigaste insatserna för att stärka förutsättningarna för barn och unga att klara skolan. Rektorer verksamma i förskolan samt i grundskolan.
Ylva Svensson och Karin Flensner, forskare på högskolan Väst.
14:20–14:30 Paus
14:30–15:00 Reflektion kring Trollhättan
Elisabeth Hallén, verksamhetsutvecklare Halmstad
Kent Roslund, verksamhetsutvecklare, Halmstad
Henrik Ahlin, avdelningschef utbildningsförvaltningen, Växjö kommun
Therese Jaramillo, verksamhetsutvecklare integration, Växjö kommun
Ulrika Pudas, handläggare SKR
15:00–15:10 Paus
15:10–15:40 Sammanhållet och jämlikt Uppsala
Kommunens arbete för att för att motverka segregation och ojämlika livschanser genom stadsplanering och samlat områdesarbete.
Ida Wiking, utvecklingsledare och Örjan Trapp, strategisk samhällsplanerare, Uppsala.
15:40–15:50 Paus
15:50–16:10 Panelsamtal
Erik Pelling (S), ordföranden i SIB-beredningen.
Arion Chryssafis (M) Solna stad, vice ordföranden i SIB-beredningen.