Vansinniga regler sätter beslutsfattare i svår sits
Kommuner och regioner har idag ett ekonomiskt ramverk som inte är anpassat till snabba resultatförändringar. Regelverket runt balanskravet kan rent av vara skadligt för välfärden. Om det skriver jag i veckans blogg.
SKR:s RIPS-kommitté har nu fattat beslut om att RIPS-räntan ska vara oförändrad på 1 procent. RIPS står för Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. En förändring hade drastiskt kunnat ändra kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar, eftersom räntan styr värderingen av sektorns pensionsskuld. En skuld som bekant är omfattande.
När RIPS-räntan sänktes 2011 och 2013 ledde det till att hela regionsektorn fick underskott då sänkningen innebar att pensionskostnaderna ökade med drygt 10 miljarder. På motsvarande sätt skulle en ökning av räntan kunna sänka sektorns, framförallt regionernas, kostnader. En högre ränta ger nämligen en minskad pensionsskuld.
Ramverket är inte ändamålsenligt
De stora kostnadsökningar för pensioner, som vi nu ser, beror till väldigt hög grad på förändring av pensionsskulden till följd av inflationen. Förändringarna slår igenom direkt, trots att skulden har en durationstid på i genomsnitt drygt 15 år. Dessa stora resultatpåverkande poster skymmer sikten för hur verksamheten egentligen utvecklas.
Vi har idag ett ekonomiskt ramverk som inte är anpassat till snabba resultatförändringar och därmed inte är ändamålsenligt. Jag syftar framförallt på balanskravet. Regelverket innebär att kommuner och regioner måste budgetera med överskott och att underskott måste återställas inom en treårsperiod, egentligen oavsett bakomliggande orsak. Exempelvis vid en förändring av pensionsskulden, eller till följd av omständigheter som ligger utanför sektorns kontroll, och som med blixtens hastighet kan dra iväg åt vilket håll som helst (tyvärr oftast åt det negativa).
Inget svar från regeringen
Jag menar att det egentligen är helt vansinniga regler, där regionerna och många kommuner ena året har i stort sett överflöd av medel, år två måste dra i nödbromsen och minska antalet anställda drastiskt för att år tre eller fyra återigen ha betydligt bättre förutsättningar.
I oktober skrev vi från SKR en hemställan till regeringen om att regelverket måste göras om. Tyvärr ännu utan effekt. Staten sätter därmed förtroendevalda runtom i landet i en extremt besvärlig situation, vilket vi dagligen blir varse om. Konsekvenserna om alla kommuner och regioner i nuläget skulle följa regelverket till punkt och pricka skulle kunna rasera delar av svensk välfärd.
Vi fortsätter dock att rekommendera kommuner och regioner att försöka tänka långsiktigt, regelverket till trots.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer