Statens detaljstyrning är inte effektiv
Det är dags för staten att ändra färdriktning på välfärdsskutan. Den omfattande statliga styrningen av kommuner och regioner behöver förändras så att resurser kan nyttjas på det mest optimala sättet.
Nu har Statskontoret presenterat sin fjärde rapport på lika många år om hur statens styrning av kommuner och regioner har utvecklats under det gångna året. Det är knappast en förvånande slutsats att även under 2020 har den statliga styrningen, liksom i tidigare rapporter, varit omfattande.
Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2020, Statskontoret (PDF)
Nu var ju just förra året inte ett sedvanligt år. I en pandemi, som har slagit hårt mot hela samhället, är det helt naturligt att de statliga styrsignalerna ökar på olika sätt. Statskontoret har i sin rapport identifierat över hundra åtgärder som staten vidtagit med koppling till pandemin för att främst hjälpa kommuner och regioner att hantera situationen. Det som däremot är uppseendeväckande är att Statskontoret också konstaterar att även om man bortser från pandemin har den statliga styrningen ökat under året.
Kartläggningen behöver ge effekt på styrningen
Den omfattande statliga styrningen måste förändras, nyhet 31 mars 2021
Det är verkligen dags nu att på allvar styra om skutan för att resurserna till välfärden ska användas på mest effektiva sätt. Statskontorets kartläggning måste ge avtryck i att den statliga styrningen blir bättre och inte ännu mer detaljerad. Det här är inte bara ett mantra från oss på SKR. Även regeringen och stora delar av riksdagen säger sig vilja åstadkomma en utveckling mot mer generella bidrag för att i nästa andetag ändå tillsätta ännu ett regeringsuppdrag eller riktat statsbidrag som styr verksamheterna i kommuner och regioner.
Riktade statsbidrag och regeringsuppdrag har ökat
Under 2020 ökade antalet riktade statsbidrag till över 180 stycken, främst koncentrerade till vård- och omsorgsområdet, men även utbildning. Kommunerna berördes av nästan dubbelt så många av de riktade statsbidrag som regionerna. 28 av bidragen var nya och hälften av dem var tidsbegränsade bidrag kopplade till pandemin. Riksdag och regering införde dessutom 42 nya eller ändrade lagar och förordningar, som på ett väsentligt sätt påverkar kommuner eller regioner. Antalet nya regeringsuppdrag som rör kommunsektorn ökade också markant från 110 till närmare 180 stycken.
Styrningen försvårar effektiviteten
Siffrorna till trots finns det de som ändå förespråkar ännu mer statlig styrning eller ett förstatligande. En logik som haltar rejält. Den omfattande statliga regelstyrningen hindrar inte bara det kommunala och regionala självstyret, utan försvårar också en effektiv användning av de offentliga resurserna.
För att hantera välfärdens utmaningar krävs att staten underlättar och möjliggör för kommuner och regioner att anpassa verksamheten utifrån de lokala och regionala behoven och förutsättningarna. Vi har inte 310 kommuner och regioner som alla är stöpta i samma form – de har olika storlek, befolkning och geografi, vilket kräver olika lösningar för att nå bästa resultat.
För att medborgarna ska kunna fortsätta få en god och likvärdig välfärd behöver staten backa från välfärdsskutans roder och överlåta till kommuner och regioner att styra i rätt riktning.
Med de orden önskar jag er alla en glad och säker påsk.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer