Förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar

Antalet vårddagar för patienter med kroniska sjukdomar har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Den medicinska utvecklingen möjliggör en fortsatt förflyttning mot Nära vård.

Under 2021 genomfördes 86 miljoner vårdkontakter i regionernas öppna hälso- och sjukvård, det motsvarar 8,1 kontakter per invånare. Två tredjedelar av dessa vårdkontakter sker i primärvården.

Hittills under 2000-talet har situationen kraftigt förbättrats för personer med kroniska sjukdomar. På 20 år har det skett en minskning av antalet vårddagar för personer med de fyra kroniska sjukdomarna astma/KOL, diabetes, hjärtsvikt och reumatoid artrit med nästan 40 procent.

– Vi kan tydligt se hur mycket bättre vården av patienter blivit de senaste åren, framför allt för personer med kroniska sjukdomar. En väl fungerande öppenvård innebär att patienter inte behöver slutenvård i samma utsträckning, säger Ameli Norling, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Tydligast förbättring har skett för patienter med diabetes, astma och reumatoid artrit. Orsakerna är flera, som ny kunskap och medicinsk utveckling med nya behandlingsmetoder men också ändrade levnadsvanor och bättre förutsättningar för egenvård.

Hjärtsvikt och KOL är de sjukdomar som står för flest påverkbara inskrivningar och återinskrivningar på sjukhus. Genom att ytterligare förbättra primärvården inom dessa områden finns en stor potential att positivt påverka patienternas livskvalitet, samtidigt som behovet av vårdplatser på sjukhus kan minska.

5000 akutbesök om dagen

Varje dag söker i genomsnitt nästan 5 000 personer vård på någon av akutmottagningarna i landet. 43 procent av patienterna får en bedömning inom 30 minuter. Mediantiden för den totala vistelsetiden är 212 minuter. Tiderna skiljer sig dock mellan sjukhus och beroende på när patienten söker vård.

– En akutmottagning ska sortera patienter till rätt vårdinsats och är inte en vårdmiljö för patienter att vistas i en längre tid. Det finns tillfällen då belastningen är alldeles för stor och väntetiderna för långa, vilket kan leda till en påfrestande miljö för både patienter och personal. Vår rapport visar dock att de flesta patienter som besöker en akutmottagning får bedömning och vård inom rimlig tid, säger Ameli Norling.

Äldre personer får generellt en första bedömning snabbare än yngre personer. Däremot är den totala vistelsetiden på akutmottagningen längre för äldre personer, då dessa oftare kräver mer tid för bedömning. En tredjedel av patienterna som söker akut vård skrivs in i slutenvården.

Utveckling av nära vård

Den medicinska utveckling som skett de senaste åren, där allt mer vård kan utföras i den öppna vården, möjliggör en fortsatt förflyttning mot Nära vård. Länsgemensamma målbilder och handlingsplaner har de senaste åren dessutom resulterat i en mer omfattande samverkan mellan kommuner och regioner. Arbetet med kontinuitet och delaktighet har stärkts det senaste året, visar SKR:s årsberättelse om Nära vård.

– Vi ser att förflyttningen mot Nära vård ger effekt för patienterna. Det utvecklingen måste fortsätta och takten behöver öka. Det krävs långsiktighet, beslutsamhet och tydlig prioritering av resurser, säger Ameli Norling.

Fakta om öppen hälso- och sjukvård

Årsberättelse Nära vård

Hämta högupplöst bild på Ameli Norling

Maj Rom
Avdelningen för vård och omsorg