Publicerad 25 augusti 2023

Dags att ge välfärden ett budgetbesked

SKRs bedömning för 2024 visar att kommuner och regioner prognosticerar ett underskott på totalt 28 miljarder. I det tuffa ekonomiska läget är besked om finansieringen viktigare än någonsin.

Annika Wallenskog.

Enligt SKRs prognos från april beräknades resultatet, utan åtgärder inför 2024 till minus 28 miljarder, drygt minus 20 miljarder i regionerna och 7 miljarder i kommunerna.

Samtidigt visar den nya skatteunderlagsprognosen att den oväntat motståndskraftiga arbetsmarknaden stärker skatteunderlaget och förutsättningarna 2023 jämfört med prognosen i april.

Inför 2024 påverkas kommuner och regioner av högre skatteintäkter, men också av högre inflation och räntor än SKR tidigare beräknat. För kommunerna blir den sammantagna effekten av detta marginellt sett något förbättrade förutsättningar, medan regionerna påverkas svagt negativt av dessa olika faktorer.

– Det är en mörk bild som presenteras av kommuners och regioners ekonomiska läge. För många är läget till och med allvarligare än under 1990-talskrisen. Regionerna har det särskilt tufft. Ökade kostnader inom hälso- och sjukvården, pensionskostnader och personalkostnader till följd av inflation och höjda räntor pressar kommuners och regioners ekonomi rejält, säger Annika Wallenskog, SKRs chefsekonom.

Behov av långsiktiga planeringsförutsättningar

SKR har sedan i våras vädjat till regeringen att komma med besked om vilken stöttning kommuner och regioner kan räkna med för 2024. Besked om ramar för en längre period har också efterfrågats. För att säkra välfärdens verksamheter behövs långsiktiga och stabila förutsättningar.

– I går presenterade regeringen reformutrymmet för höstens budget. Men fortfarande saknas besked om välfärdens finansiering. Sena besked skapar osäkerhet och går ut över skola, äldreomsorg och sjukvård. Våra medlemmar är bekymrade och ställer sig frågan hur regeringen kommer att stötta välfärden kommande år, säger Annika Wallenskog.

Skatteunderlagstillväxten mattas av

I höst bedömer SKR fortsatt att den svagare efterfrågan (BNP) kommer att ge effekt och försvaga arbetsmarknaden. Inbromsningen kommer främst synas genom att skatteunderlagstillväxten fortsätter att mattas av 2024 som årsgenomsnitt efter de två mycket starka återhämningsåren 2021 och 2022 efter pandemin. I nominella termer kan det sägas vara en god utveckling av skatteunderlaget under prognosperioden.

Skatteunderlaget faller i reala termer med två procent 2023 och under 2024 är det i princip oförändrat. Att återställa det reala värdet av 2022 års skatteunderlag kommer att dröja ända fram till år 2025. Det innebär tre år av tappad tillväxt. Nivån kommer då vara lägre än den historiska trenden. Det blir, med andra ord en varaktig försämring av kommunsektorns köpkraft.

– Den minskade köpkraften står i konstrast till de växande välfärdsbehoven som följer av den demografiska utvecklingen. När skatteunderlaget realt sett utvecklas så svagt blir därmed välfärden allt svårare att finansiera. Dessutom har sommarens översvämningar med stor tydlighet visat behovet av anpassningar för att klara ett förändrat klimat. För många kommuner handlar det om åtgärder för miljarder kronor, säger Annika Wallenskog.