Publicerad 11 mars 2021

Frågor och svar om boende för nyanlända

SKR får via länsstyrelserna in frågor från kommunerna om boenden för nyanlända. Frågorna besvaras löpande.

Besittningsskydd

  • Vad innebär det att en hyresgäst kan få besittningsskydd?

    Enligt hyreslagens regler får en andrahandshyresgäst besittningsskydd efter att ha hyrt en bostad längre än två år i följd. Besittningsskydd kan ge andrahandshyresrätten rätt att bo kvar i bostaden, trots att förstahandshyresgästen säger upp kontraktet.

    Andrahandshyresgäster kan få besittningsskydd i hyresrätter, men aldrig i äganderätter och bostadsrätter, då lagen om uthyrning av egen bostad gäller. Hyr en privatperson ut fler än en bostad, slutar lagen om uthyrning av egen bostad att gälla och hyreslagen tar vid. Andrahandshyresgästen i den andra upplåtelsen kan då få besittningsskydd.

    Förstahandshyresgästen kan bli tvungen att föra tvisten till hyresnämnden om andrahandshyresgästen inte är villig att flytta efter att ha fått besittningsskydd. Men en andrahandshyresgäst har ett svagt besittningsskydd. Det innebär att hyresgästen i regel inte tillåts bo kvar om förstahandshyresgästen ska flytta tillbaka till lägenheten.

  • Kan en inneboende få besittningsskydd?

    Nej, en inneboende kan aldrig få besittningsskydd. En inneboende är en person som hyr en del av uthyrarens egen bostad, och de båda parterna ingår inte i ett gemensamt hushåll.

  • När får en andrahandshyresgäst som hyr en hyresrätt besittningsskydd?

    En andrahandshyresgäst får besittningsskydd efter att ha hyrt bostaden längre än två år i följd. En andrahandshyresgäst har ett svagt besittningsskydd, vilket innebär att hyresgästen i regel inte tillåts bo kvar om förstahandshyresgästen ska flytta tillbaka till lägenheten.

  • Hur kan besittningsskyddet avtalas bort?

    Förstahandshyresgästen och andrahandshyresgästen kan upprätta ett särskilt avtal om att andrahandshyresgästen inte ska ha något besittningsskydd i de fall uthyrningen ska pågå längre tid än två år i följd. Besittningsskyddet kan avtalas bort under fyra år, och vid särskilda skäl kan besittningsskyddet avtalas bort under ytterligare tid.

    På hyresnämndens hemsida finns blanketten "Överenskommelse om avstående från besittningsskydd - bostad - som gäller utan hyresnämndens godkännande", som kan användas för att avtala bort besittningsskyddet. Blanketten kan användas när privatpersoner hyr ut bostäder i andra hand, men inte för kommuners uthyrning.

    Överenskommelse om avstående från besittning, Hyresnämnden (PDF)

  • När får en andrahandshyresgäst som hyr en bostadsrätt besittningsskydd?

    Sedan den 1 februari 2013 omfattas uthyrning av bostadsrätter av privathyrningslagen. Hyresgäster som hyr bostadsrätter i andra hand saknar helt besittningsskydd sedan lagen började gälla.

    Men om bostadsrättsinnehavaren hyr ut två lägenheter i andra hand får hyresgästen i den andra upplåtelsen besittningsskydd efter att ha hyrt bostaden längre än två år i följd. Hyresgästen i den första upplåtelsen får inte besittningsskydd.

    Hyr bostadsrättsinnehavaren ut tre eller fler lägenheter anses det normalt röra sig om uthyrning i näringsverksamhet och hyreslagens regler gäller för samtliga upplåtelser, vilket innebär att alla hyresgäster har besittningsskydd.

  • När får en hyresgäst besittningsskydd som hyr en bostadsrätt i andra hand av en kommun?

    När en kommun hyr ut flertalet bostadsrätter i andra hand, omfattas uthyrningen av jordabalken och inte privathyrningslagen. Besittningsskyddet kan avtalas bort i fyra år, därefter får hyresgästen besittningsskydd. Kommunen har sedan mycket små möjlighet att säga upp hyresgästen, förutsatt att hyresgästen betalar hyran och inte missköter sig.

    För uthyrningar som föranleds av särskilda skäl kan besittningsskyddet avtalas bort längre än fyra år. Det är Hyresnämnden som beslutar om hur länge besittningsskyddet kan avtalas bort. Kommuner som tar emot nyanlända på anvisning kan hänvisa till exempelvis bosättningslagen som ett särskilt skäl, om omflyttning efter fyra år inte är möjlig.

Betalningsförmåga

  • Vad har nyanlända för betalningsförmåga?

    Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare syftar till att underlätta och påskynda nyanländas etablering. Enligt lagen ska Arbetsförmedlingen upprätta en etableringsplan under max 24 månader.

    En nyanländ som deltar i planens aktiviteter kan få etableringsersättning. En nyanländ som deltar i etableringsplanen på heltid är berättigad en ersättning om 308 kronor per dag under fem dagar i veckan, motsvarande 6 800 kronor per månad. Deltar den nyanlända i etableringsplanen till 75, 50 eller 25 procent av heltid utgår ersättningen i motsvarande mån.

    En nyanländ som är berättigad etableringsersättning kan även vara berättigad till tilläggsförmånerna etableringstillägg för hemmavarande barn eller bostadsersättning. Etableringstillägg kan betalas ut till nyanlända som har hemmavarande, folkbokförda barn under 20 år som inte är självförsörjande.

    Tillägget utgår för max tre barn, 800 kronor för barn upp till elva år och 1 500 kronor för barn över 11 år. En familj kan få maximalt 4 500 kronor i etableringstillägg per månad.

    En nyanländ som bor ensam i egen bostad och är folkbokförd på adressen kan få bostadsersättning. Ersättningen betalas ut för den del av hyran som överstiger 1 800 kronor men inte 5 700 kronor, maximalt kan 3 900 kronor per månad betalas ut. Det är inte möjligt för den som bor inneboende att få bostadsersättning.

    Nyanlända har likt alla andra bosatta personer rätt att ansöka om bostadsbidrag hos Försäkringskassan. Bidraget riktas sig till barnfamiljer och unga utan barn under 29 år. En barnfamilj kan maximalt få 5 200 kronor per månad och unga utan barn 1 300 kronor. Beviljas en nyanländ bostadsbidrag och redan har bostadsersättning minskas bostadsersättning med lika mycket som den nyanlända får i bostadsbidrag.

    Nyanlända som är under 29 år och inte har barn kan inte få bostadsbidrag. Barnfamiljer som bor inneboende har endast rätt till en särskild del av bidraget.

  • När är nyanlända berättigade till bostadsersättning?

    En nyanländ som bor ensam och i egen bostad samt är folkbokförd på bostadsadressen kan få bostadsersättning. Egen bostad innebär att den nyanlända äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt. Den som bor i andra hand kan få bostadsersättning förutsatt att hyresavtalet är skriftligt och att hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt uthyrningen.

    Nyanlända som bor i studentbostad, husvagn, campingstuga, vandrarhem eller hotell berättigas bostadsersättning förutsatt att den nyanlända bor ensam i rummet eller bostaden, är folkbokförd på adressen och har ett eget hyreskontrakt. Att nyanlända då delar kök och badrum i fastigheten är inte ett skäl till att inte betala ut bostadsersättning.

    Det är inte möjligt för den som bor inneboende eller delar bostad med någon att få bostadsersättning.

    Bostadsersättning betalas inte ut till nyanlända som hyr ett eller flera rum i villa eller lägenhet. Detta gäller oavsett om rummet är låsbart eller inte.

Brandskyddskrav

  • Finns det några krav i bosättningslagen på vilken typ av boende kommunen ska erbjuda den som anvisas till kommunen? Får boendet begränsas till en viss tid?

    Det är upp till kommunen att avgöra hur skyldigheten att ta emot en nyanländ för bosättning ska fullgöras i varje enskilt fall. I lagtexten finns det inget direkt krav på vilken typ av bostad som ska erbjudas och inte heller om boendet får begränsas till en viss tid.

    Av förarbetena till bosättningslagen framgår dock att intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt bör erbjuda de nyanlända som anvisas permanenta bostäder, men att det inte kan uteslutas att kommuner tvingas erbjuda bostäder av tillfällig karaktär för att kunna fullgöra sin skyldighet.

    En av tankarna med bosättningslagen är dessutom att bidra till en jämnare fördelning av mottagande av nyanlända och att alla kommuner ska vara med och bidra. Genom en mer proportionerlig fördelning av mottagandet nyanlända ges bättre förutsättningar att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

Bosättningslagen

  • Vilka brandskyddskrav gäller för nyanländas boenden?

  • Vilka brandskyddskrav gäller när privatpersoner hyr ut bostäder eller delar av bostäder till nyanlända?

    Förutsatt att det är fråga om uthyrning av ett befintligt utrymme som redan används som bostad idag och uthyrningen sker till en enda person eller en familj aktualiseras som huvudregel inga ytterligare brandskyddskrav utöver de som gällde när byggnaden uppfördes. Om utrymmet ändras fysiskt på något sätt så kan det vara fråga om en åtgärd som kräver lov eller är anmälningspliktig enligt plan- och byggförordningen, PBF. I Boverkets allmänna råd om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga finns exempel på åtgärder som utlöser anmälningsplikt enligt PBF. Med kraven på lov respektive anmälan ligger också krav på en viss nivå av brandskydd. Det är också viktigt att påpeka att legala krav på förändringar av brandskyddet i en byggnad kan ställas oberoende av om åtgärden som vidtas kräver lov eller anmälan till byggnadsnämnden.

    Boverkets allmänna råd om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga, BFS 2017:4 VÄS 3 (PDF)

  • Vilka brandskyddskrav gäller när nyanlända anvisas till gemensamhetsboenden?

    Det är inte möjligt att ge ett generellt svar på denna fråga eftersom kraven varierar beroende på en lång rad olika variabler. Det går däremot att ge den generella rekommendationen att redan i ett tidigt skede ta kontakt dels med byggnadsnämnden och dels med räddningstjänsten för en dialog om vilka krav som gäller i det enskilda fallet. Det är också viktigt att påpeka att legala krav på förändringar av brandskyddet i en byggnad kan ställas oberoende av om åtgärden som vidtas kräver lov eller anmälan till byggnadsnämnden.

Informationsansvarig

  • Jan-Ove Östbrink
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.